solbrända fingrar = snyggt

Jag inser sakta men säkert. och med fasa, att den här sommaren lär bli den blekaste. Jag som älskar sol och bad. Jag älskar det. Och förresten har jag kommit på att solbruna händer är väldigt fint!

love is stronger than pride

Det småregnar ute och blåser...och jag ska ut och springa... Kom igen Märtis! Kom igen! Heja!

Julia, du är fin. Puss!

all day love

Åååå vad det var dags för ett inlägg här kände jag nu! Jag är riktigt sugen på att skriva något! Solen skiner utanför fönstret, kvällssol alltså...mm, så underbart vackert. Ljuset är så mjukt och behagligt, man kan inte önska sig mer en fredagskväll efter en hel veckas arbete. Salems uuuuuuunderbara stämma som strömmar från tv:n gör inte det hela sämre direkt, Victoria och Daniels bröllopskonsert är igång och jag kan knappt hålla mig för tårar...ett vuxenpoäng till mig.

De senaste veckorna har det hänt mycket, inte just i mitt liv men i många av mina vänners. Mina älskade 91or har tagit första steget ut i vuxenlivet, de har tagit studenten. Det har känts viktigare för mig än jag hade kunnat ana, jag har gråtit och gråtit och gråtit, och varit så fruktansvärt stolt över allihop. Nu när jag själv vet hur det känns att springa emot sina föräldrar och vänner på den stora dagen och känna hur allting bara släpper, blir allt så starkt. De klarade det! De gjorde verkligen det, och nu kommer belöningen för så många års slit - friheten. Friheten som jag, också av egen erfarenhet, vet är både befriande och avskräckande. Man kan göra vadsomhelst, vad man än känner för...men vart ska man börja? Hur tar man det första roddtaget på det oändliga valmöjligheternas hav? Det låter så lätt, har alltid låtit så lätt, men det är så sjukt svårt. I alla fall har det varit det för mig, och kanske ännu är det. Men jag tvingar mig själv att inte gå ner mig i dystra framtidstankar. Vad är egentligen meningen med livet om man hela tiden ska leva i framtiden och aldrig i nuet? Då blir det ju ingen tid kvar för att kunna leva. Visst måste man kunna planera i förväg, tänka ut vissa saker innan man handlar, men egentligen...vad skulle hända om jag inte stakar ut mitt liv för tre år framåt? Vad blir det av mig då?

Och nej förresten, jag har faktiskt knappt redigerat de här bilderna alls! Visst ser det nästan tecknat ut? Så här bor jag gott folk. (Nu kom Peter Jöback in på scenen..."She"...åh.)